Inledning

Gikt är en inflammation på grund av utfällning av urinsyrakristaller. Vanligen är det stortåns grundled som drabbas, men det kan förekomma i alla leder, liksom i slemsäckar och senskidor.

Orsak

Höga urinsyranivåer (urat) i blodet ökar risken för att det bildas kristaller. Detta är till stor del är ärftligt, dock kan viss typ av kost bidra till att utlösa en giktattack. Hög konsumtion av alkohol (framför allt öl), rött kött, inälvsmat och sill inverkar negativt.

Gikt är betydligt vanligare hos män än kvinnor, övervikt är också en bidragande faktor liksom vissa mediciner.

Symptom

En giktattack ger akut svår smärta, rodnad och svullnad av den drabbade leden. Ofta är området påtagligt ömt för beröring, bara att ha täcket mot tån kan vara smärtsamt. Ibland får man också allmänpåverkan med feber.

Diagnostik

Vanligen tar man ett blodprov för att mäta urat, ibland tas röntgen (för att utesluta andra orsaker till besvären och se eventuell påverkan på skelettet).

Behandling

Behandling av en akut giktattack består av hög dos av antiinflammatorisk medicin
(t ex Etoricoxib eller Naproxen) under ca en vecka, då brukar besvären klinga av ganska snabbt. Om man har mycket höga urinsyravärden och/eller frekventa attacker kan man överväga förebyggande behandling med urinsyrasänkande medicin (Allopurinol) som då tas dagligen. Forskning har på senare tid visat att det kan vara en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom att ha höga nivåer av urinsyra, vilket har gjort att man numera är mer aktiv med förebyggande behandling. Allopurinolbehandling påbörjas med en låg dos som successivt trappas upp tills man fått avsedd effekt på uratvärdet. Denna behandling sköts vanligen av allmänmedicinare eller reumatolog. Om man besväras av stelhet i leden efter en giktattack kan det vara av värde att träffa en fysioterapeut för att få hjälp med att återfå rörligheten och komma tillbaka till att belasta normalt på foten.

Välj ort