Inledning

En stressfraktur är en fraktur som uppkommer vid överbelastning som intensivt promenerande, löpträning eller exempelvis vandring med tung packning. Andra bidragande orsaker kan vara användande av skor med otillräckligt stöd/stötdämpning, hårt underlag och benskörhet.

I foten är stressfraktur vanligast i strålbenen/metatarsalbenen, så kallade marschfrakturer, men stressfraktur kan uppstå i nästan vilket ben som helst.

Symtom

Första symtomet är smärta, initialt vid belastning, men kommer så småningom även i vila och efter avslutad ansträngning och belastning. Ömhet i området och svullnad är andra vanliga symtom.

Diagnostik

Typiska symtom och vanlig skelettröntgen räcker ofta som utredning. I tidiga fall syns inte frakturen och ibland ses den först när läkningsvävnad börjar synas på röntgen. Utredning med magnetkamera eller datortomografi behövs ibland.

Behandling utan operation

Ofta räcker avlastning med kryckor men gips eller ortos (plaststövel) används också, under 4-8 veckor. Typ och längd av behandling är individuellt och beror på graden av besvär, hur länge de varat samt vilket ben som är drabbat. Viktigt är att undvika den aktivitet som orsakade frakturen.

Behandling med operation

I ovanliga fall läker inte frakturen och då krävs operation. Vid operationen stabiliseras frakturen med platta och/eller skruvar och ibland lägger man in bentransplantat för att stimulera läkningen. Operationen avslutas med att foten gipsas, gipset förses med sula och man får oftast belasta.

Efter operationen vilar man med foten i högläge i cirka 1 timme och innan hemgång träffa man sin läkare för mer information om ingreppet och frågor kan besvaras.

Efter operationen

Belasta/Gips/Ortos

Efter operationen får du information om du får belasta i ditt gips, när du belastar ska då ha på den sula du fått med.

Hygien/Dusch

Håll gipset torrt och rent, skydda med plast vid dusch.

Läkemedel

Lokalbedövningen du får vid operationen verkar i 6-8 timmar, innan bedövningen släpper bör man påbörja smärtlindrande behandling och vila med foten i högläge. Behovet av smärtlindring varierar, oftast behövs smärtlindring några dagar. Recept på värktabletter skrivs ut vid operationen och kan hämtas på apoteket. Oftast kan man fortsätta sin vanliga medicinering, vid tveksamhet fråga din läkare.

Stygn

Efter ca 2 veckor tar man bort gipset och stygnen, antingen på din mottagning eller hos Distriktssköterskan. Ofta får man därefter en ortos/plaststövel.

Svullnad

Alla nyopererade fötter svullnar länge, ibland flera månader. Sitt med foten i högläge och höj gärna fotändan i sängen (lägg kudde under madrassen) speciellt första veckan. Högläge minskar också smärtan efter operationen. Använd stödstrumpor så fort du kan eller ha fot och underben lindade så länge svullnaden kvarstår.

Sjukskrivning

Sjukskrivningens längd varierar beroende på typ av ingrepp och vilket slags arbete man har.

Komplikationer

Den vanligaste komplikationen är infektion, denna är oftast ytlig och kräver endast sårvård och ibland antibiotika. Djup infektion är mycket ovanligt vid denna typ av operation. Mindre nervpåverkan med känselbortfall i operationsområdet förekommer. Blodpropp är ovanligt och motverkas med rörelseträning, högläge och ibland proppförebyggande sprutor.

Om det uppstår besvär efter operationen

Kontakta i första hand din behandlande klinik:

FotCenter Stockholm: 08 572 343 80

FotCenter Göteborg: 031 389 62 90

Välj ort