Inledning

Sjuklig/smärtsam plattfothet drabbar oftast medelålders eller äldre personer och oftare kvinnor. De med reumatiska och neurologiska sjukdomar är överrepresenterade. Det finns flera medfödda orsaker till plattfothet. Man kan också vara plattfotad utan att ha några besvär.

Symptom

De vanligaste symtomen är belastningssmärta och olika grader av felställning.

Besvären börjar på fotens insida och övergår senare även till fotens utsida när plattfotheten blivit uttalad. Med tiden stelnar foten i ett snett läge och resulterar ofta i broskförslitning/artros i foten.

Diagnostik

Utredningen startar alltid med en belastad röntgen.

Ibland kompletteras utredningen med skiktröntgen eller MRI.

Behandling utan operation

Man börjar alltid behandlingen utan operation.-Sjukgymnastik med träning för att stärka fotens muskulatur och balans.
-Ortopedtekniska hjälpmedel (skor, inlägg, bandage)
-Värktabletter och/eller antiinflammatoriska läkemedel.
-Avlastning med käpp eller krycka.

Hjälper inte ovanstående behandling kan man överväga operation.

Behandling med operation

Mindre och rörlig felställning opereras med ledbevarande skelettingrepp och förstärkning av senor. Större felställningar ofta i kombination med broskförslitning kräver någon form av steloperation. Val av metod sker i samråd mellan patient och kirurg. Vanligtvis kvarstannar man någon natt efter operationen.

Förberedelser inför operation

Hjälpmedel

Om du har problem att klara dig hemma med att ta dig i och ur säng, upp och ner från toalett/stol, tvätta dig eller klä på dig ta kontakt med arbetsterapeut/biståndsbedömare på din vårdcentral före operationen för att du skall få de hjälpmedel du kan tänkas behöva efter din operation. De hjälpmedel som kan komma ifråga är toalettförhöjning, duschpall, rollator, kryckor, betastöd eller transportrullstol.

Hemhjälp

Om du tror dig behöva hjälp i hemmet och inte har anhöriga, kontakta biståndsbedömare på din vårdcentral.

Efter operation

Gips

På operationsavdelningen får du en gips. Du får en sula under gipset som är avtagbar. På grund av svullnad i foten kan gipset trycka och göra ont, lägg i första hand då upp foten i högläge, om smärtan inte minskar kontakta din mottagning.Om gipset skaver så det känns som skavsår, kontakta mottagningen på kontorstid för ställningstagande till gipsbyte. Mot slutet av gipstiden sitter gipset lösare det spelar oftast ingen roll.

Gipstid

Ledbevarande kirurgi: 6 veckor.
Steloperation: Gips och/eller ortos 10-12 veckor.

Belasta

Man får vanligtvis belasta till smärtgränsen direkt efter operationen detta avgörs av operatören.

Hygien/Dusch

Håll gips torrt och rent, skydda med plast vid dusch, enklast är plastkasse och silvertejp men speciella plastskydd finns också att köpa på apotek och i sjukvårdsaffärer

Läkemedel

Behovet av smärtlindring varierar och är individuellt. De flesta patienter har en smärtkateter och får god smärtlindring direkt efter operationen. Fortsatt smärtlindring består av en kombination av läkemedel som minskas och bara tas vid behov efter några dagar. Recept på värktabletter skrivs ut och kan hämtas på apotek. Oftast kan man fortsätta sin vanliga medicinering, vid tveksamhet fråga din läkare.

Stygn

Stygn tas bort vid återbesöket på mottagningen 2-3 veckor efter operationen, ofta byts då gips till ortos (plaststövel).

Svullnad

Alla nyopererade fötter svullnar länge, ibland flera månader. Sitt med foten i högläge och höj gärna fotändan i sängen (lägg kudde under madrassen) speciellt första veckan. Högläge minskar också smärtan efter operationen. Använd stödstrumpor efter avgipsning eller ha fot och underben lindade så länge svullnaden kvarstår.

Sjukskrivning

Sjukskrivningens längd varierar beroende på typ av ingrepp och vilket slags arbete man har men ofta behövs minst 2 veckors vila. Tungt stående/gående arbete kräver ofta 3-4 månaders sjukskrivning.

Kontroller efter operation

Första återbesök till sjuksköterska är efter 2-3 veckor med avgips, sårkontroll och borttagande av stygn. Gips ersätts med ortos.Efter 6 veckor är det återbesök till läkare med kontroll och röntgen. För stelopererade patienter avgörs efter röntgen om belastning är tillåtet. Efter avslutad immobilisering kan det vara motiverat med sjukgymnastrehabilitering.

Komplikationer

Den vanligaste komplikationen är infektion, denna är oftast ytlig och kräver endast sårvård och ibland antibiotika. Djup infektion är mycket ovanligt. Om du misstänker infektion (mer ont, feber, allmän sjukdomskänsla) kontakta mottagningen.Mindre nervpåverkan med känselbortfall i operationsområdet förekommer.

Blodpropp är ovanligt och motverkas med rörelseträning och högläge, detta instruerar sjukgymnasten dig om på vårdavdelningen. Du får också en daglig förebyggande blodproppsspruta.

Om det uppstår besvär efter operationen

Kontakta i första hand din behandlande klinik:

FotCenter Stockholm 08 572 343 80

FotCenter Göteborg 031 389 62 90